Efter varje val föreslår riksdagens talman vem som ska utses till statsminister, och riksdagen röstar sedan om förslaget. Statsministern väljer sedan själv ut de olika ministrarna och statsråden som ska ingå i regeringen. Han bestämmer också vilka departement som ska finnas, och vilka frågor som lyder under respektive departement. I utbildningsdepartementets ansvar ingår utbildning, forskning och ungdomspolitik. Hit hör alltså frågor om betyg, lärarnas villkor, studiemedel och ungas villkor i samhället. I departementet finns 3 ministrar, Gustav Fridolin, utbildningsminister, Anna Ekström, Gymnasie- och kunskapslyftsminister och Helene Hellmark Knutsson, Minister för högre utbildning och forskning. Utbildningsdepartementet gör utredningar och ansvarar för beredning av de delar i statens budget som rör de områden departementet ansvarar för. I budgeten för 2018 har man till exempel med förslag om reformer för en mer jämlik skola. Nyligen fick en särskild utredare i uppdrag att analysera regelverket för konfessionella inslag i skolväsendet, det vill säga bön i skolan.
Ministrar tillsätts av statsministern
Det vanligaste är att partiledaren för det parti som fått flest röster i valet föreslås av talmannen att bli statsminister, men det måste inte vara så. Flera partier kan bilda en koalition, och tillsammans bli större än ett stort parti som står ensamt. Sveriges statsminister tillsätter ministrar i sin regering, men tillsättningen är oftast en överenskommelse mellan flera partier som kommer överens om att bilda regering tillsammans, så kallad minoritetskoalition, eftersom det nästan aldrig är ett parti som har egen majoritet i riksdagen. De olika partierna som tillsammans bildar regering delar på ministerposterna, och Gustav Fridolin är Sveriges utbildningsminister sedan det förra valet 2014, då Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildade en regeringskoalition. Gustav Fridolin är också chef för utbildningsdepartementet, och ett av två språkrör i Miljöpartiet. Fridolin blev efter valet 2002 Sveriges då yngste riksdagsledamot någonsin vid 19 års ålder, men lämnade riksdagen 2006 för att istället arbeta som journalist, och senare folkhögskolelärare. Det andra språkröret är Isabella Lövin, som dessutom är vice statsminister och biståndsminister. Under en mandatperiod kan statsministern göra förändringar i regeringen, och avsätta eller utse nya statsråd och ministrar.
Högskoleprovet ger en andra chans
På många program och kurser på universitet och högskolor sker antagningen i flera urvalsgrupper, så om det till exempel finns 100 platser på ett program kan 60 av platserna tilldelas de 60 som har högst betyg av de sökande, och 40 de som har högst poäng på högskoleprovet. Den som skriver högskoleprovet har alltså 2 chanser att komma in på utbildningen, dels genom betyg, dels genom poäng på högskoleprovet. Man väljer inte vilken urvalsgrupp man vill söka i, utan är med i uttagningen i båda. Utbildningar kan även ha andra urvalsgrupper, som till exempel arbetsprov. Det senaste högskoleprovet 2017 skrevs av 46 138 personer. Provet sker två gånger per år, och du får skriva provet hur många gånger du vill. Det är ditt bästa resultatet som gäller, så du förlorar inget på att skriva flera gånger, utom de cirka 8 timmar det tar att skriva provet, och anmälningsavgiften på 450 kronor.