I Sverige och i många andra skandinaviska länder så har vi något som kallas för offentlighetsprincipen. Det är ett sätt att uppnå en demokratisk informationsfrihet. Många länder utövar liknande lagstiftningar, bland annat Frankrike, Sydafrika och Tjeckien.

Offentlighetsprincipens grundbultar

Har du en fråga till myndigheten, ett dokument du vill se? Det kan du. Året var 1766, när vi i Sverige införde offentlighetsprincipen. Den går under tryckfrihetsförordningen och ska möjliggöra ett transparent land. Den ska även möjliggöra att svenska folket kan ta del av myndigheternas handlingar. Medborgarna ska kunna granska handlingar och dokumentation för att kunna känna förtroende för sin stat. Mycket handlar om att förhindra maktmissbruk. Medborgarna ska ha inflytande på sina förtroendevalda politiker och på staten, kommunerna och landstingen.

Det som går under offentlighetsprincipen kallas för ”allmänna handlingar”. Alltså sådant som myndigheter utfört i tryck, text eller på elektroniskt vis. Men om något är skickat till en tjänsteman i privat syfte, så går det inte under offentlighetsprincipen. Alla förhandlingar inom domstolsprocesser ska dessutom vara offentliga.

Undantag

Vissa saker är trots allt sekretessbelagda. Om någon offentliggör något som är sekretessbelagt, så blir det olagligt – och inte ett agerande under offentlighetsprincipen. Överläggningar från kommittéer eller styrelser är oftast inte offentliga. Om en kommitté skulle ta ett lån från ett företag – så är det alltså inte folkets ensak.

Du som privatperson kan gå till en myndighet och ta kort eller skriva ned allmänna handlingar. Men ingen myndighet är skyldig att ge ut sina handlingar på andra ställen. Det innebär att offentlighetsprincipen gäller, men då får du leta upp det du vill få svar på själv.

Offentlighetsprincipen är en grundpelare i demokratin

Precis som att vi har anammat Montesquieus maktfördelningsprincip, där makten är uppdelad i följande tre delar: verkställande makt, lagstiftande makt, dömande makt, så är Sveriges offentlighetsprincip till för att förhindra olika typer av maktmissbruk. Vi vill uppnå en demokratisk stat och ett demokratiskt samhälle. Vi har även delat upp den dömande makten på tre: tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen. Även offentlighetsprincipen vilar på en av våra fyra grundlagar, nämligen tryckfrihetsförordningen.

Det är lätt att hamna i ett maktspel, där befolkningen har begränsad insyn i myndigheternas handlingar. Därför är det viktigt att så mycket som möjligt är offentligt. Då samhället styrs och leds av regering, riksdag och myndigheter så är det viktigt att medborgarna känner sig i kontroll. De förtroendevalda ska representera folkets vilja och inte gå bakom deras rygg.

Offentlighetsprincipen, de fyra grundlagarna och den tredelade makten, finns alltså till för att hålla Sverige så demokratiskt som möjligt.